Hårt vatten

Vattnets hårdhet (vattenhårdhet) är ett beräknat mått på hur mycket kalcium och magnesium ett vatten innehåller. Vatten med en hög halt av dessa joner kallas för hårt vatten och en brist av dessa joner kallas för mjukt vatten.

Kalkhaltigt vatten är därmed oftast hårt, i och med att kalk innehåller just kalcium. Vanligtvis är det de landsdelar med kalkrikt grundvatten inom Sverige som har områden med hårt vatten. Måttet för vattenhårdhet anges i °dH (tyska hårdhetsgrader) - där 15 °dH är gränsvärdet i de flesta fall. Bilden ovan visar hur "pannsten" beklätt värmeslingan med ett rikligt lager av beläggning. 

Om du misstänker problem med hårt dricksvattn rekommenderar vi att beställa en vattenanalys.

Problem & risker med hårt/kalkhaltigt vatten

Hårt vatten, eller kalkhaltigt vatten, är i sig inte farligt att dricka men orsakar som regel stora bekymmer vid annan användning av vattnet. Nackdelen är att upphettning av hårt vatten kan resultera i att kalkavlagringar bildas. I varmvattenberedare kallas sådana avlagringar för pannsten och resulterar i stora förluster i energiöverföringen till vattnet eftersom pannstenen leder värme 37 gånger sämre än järn.

Du kan få problem med att ditt vatten fäller ut pannsten även vid lägre hårdhetsgrader och oftast då i relation till ett högt pH-värde samt en hög alkalinitet. Därför bör man inte stirra sig blind på ett enskilt tal utan det är din upplevelse av vattnet som avgör om du vill investera i ett vattenfilter eller inte.

Tabell över hårdhetsgrader på dricksvattnet

Åtgärder

Hårt vatten behandlas med avhärdningsfilter, även kallat mjukvattenfilter.